Hat

HAT Jag hatade henne, föraktade hennes själ, tyckte illa om varje steg hon tar. Hon är svag och söker hjälp, sa de. Nå? Jag föraktade hennes svaghet, jag hatade hennes små ynkliga kvidande på hjälp. När jag hörde hennes röst förundras jag över att jag en gång i tiden älskat den, den tysta stämma, en rädsla av att inte överösta någon. Ja, jag har en gång i tid...